Job 3 - Svenska Folkbibeln 2015（SFB15）

Jobs första tal:

1 Sedan öppnade Job sin mun och förbannade sin födelsedag.

2 Han sade:

3 Leviatan.

9 Låt dess stjärnor förmörkas

innan dagen gryr,

låt den förgäves vänta efter ljus,

låt den aldrig få se

gryningens strålar,

10 för den stängde inte dörrarna

till min moders liv

och dolde inte olyckan

för mina ögon.

11 Job 10:18f, Pred 4:2. Varför fick jag inte dö vid födseln,

förgås när jag kom

ur min moders liv?

12 Varför fanns knän

som tog emot mig,

varför bröst där jag fick dia?

13 Då hade jag legat i ro,

jag hade sovit och vilat

14 tillsammans med kungar

och jordens rådsherrar

som byggde sig palatslika gravar,

15 eller med furstar som ägde guld

och fyllde sina hus med silver.

16 Ps 58:9, 139:16, Pred 6:3. Eller varför blev jag inte nergrävd

som ett dödfött foster,

som ett barn

som aldrig såg ljuset?

17 Jes 57:2, Upp 14:13. Där rasar inte de gudlösa längre,

där vilar de som uttömt sin kraft.

18 Där har alla fångar fått ro,

de hör inte slavdrivarens röst.

19 Små och stora är där lika,

och slaven är fri från sin herre.

20 Varför ges ljus åt den olycklige

och liv åt plågade själar,

21 Upp 9:6. som längtar efter döden

utan att den kommer

och söker den mer än någon skatt,

22 som gläds i jubel och fröjdar sig

när de finner sin grav?

23 Job 19:8. Varför ges liv

åt en man vars väg är dold,

åt den som är instängd av Gud?

24 Ps 42:4, 80:6, 102:10. Suckar har blivit mitt dagliga bröd,

mina sorgerop strömmar

som vatten,

25 för det jag var rädd för

har drabbat mig,

det jag fasade för kommer över mig.

26 Job 7:13f. Jag får ingen rast,

ingen ro, ingen vila,

ångest kommer över mig.