Job 30 - Svenska Folkbibeln 2015（SFB15）

1 Nu skrattar de åt mig,

dessa som är yngre än jag,

medan jag inte hade satt deras fäder

ens bland mina vallhundar.

2 Vilken hjälp kunde

deras händer ge mig,

de som saknar all livskraft?

3 De är utmärglade av nöd och hunger,

de gnager den torra marken

som redan förut var öde

och ödslig.

4 De plockar saltörter bland snåren

och ginströtter är deras mat.

5 De drivs ut från gemenskapen,

man ropar efter dem som tjuvar.

6 De måste bo i otäcka raviner,

i jordhålor och bergsskrevor.

7 De skriker bland snåren,

de kryper ihop under nässlor.

8 De är uslingar och ärelösa,

utjagade ur landet.

9 .

Jag reser mig bland folket

och ropar på hjälp.

29 .

30 Min hud svartnar och faller av mig,

mina ben brinner av hetta.

31 Ps 6:7, Jes 24:8, Klag 5:15. Mitt harpspel är bytt i sorgelåt,

mitt flöjtspel i högljudd gråt.