Apostlagärningarna 15 - Biblica Swedish（BSV）

Möte med Jesus sändebud i Jerusalem

1Medan Paulus och Barnabas var i Antiochia, kom några män från Judeen och började lära de troende att de inte kunde bli räddade om inte männen följde den judiska traditionen med omskärelse

19Jag anser därför att vi inte ska ställa en massa krav på dessa folk som vänder sig till Gud.

20Det räcker med att vi skriver till dem att de ska låta bli att äta sådant som offrats till avgudar, att de ska avhålla sig från sexuell lössläppthet och från att äta kött från kvävda djur eller något annat som fortfarande har blod i sig.Dessa regler skulle underlätta gemenskapen mellan troende judar och icke-judar. Reglerna gällde alla folk, eftersom Gud hade gett dem redan till Noa. Moses lag, den judiska lagen, kom många hundra år senare. Jämför Första Moseboken 9:1-7.

21För Moses lag har man undervisat om överallt under alla tider, och varje vecka läser man ur dem i de judiska synagogornaSynagogan är judarnas gudstjänstlokal eller den församling som möts där. på vilodagenI grundtexten: sabbaten. Judarnas vilodag är den sjunde dagen i deras vecka, alltså lördagen.."

Brevet från församlingen i Jerusalem

22Sedan beslöt Jesus sändebud och ledarna, tillsammans med hela församlingen, att man skulle sända några representanter till Antiochia tillsammans med Paulus och Barnabas för att meddela resultatet av överläggningarna. De män som valdes ut var två av församlingsledarna: Judas (som kallades Barsabbas) och Silas.

23Så här löd det brev de fick med sig:

"Från Jesus sändebud och församlingsledarna i Jerusalem, till de troende från icke-judiska folk i Antiochia, Syrien och Kilikien. Varma hälsningar!

24Vi har fått veta att några från vår församling har skapat oro och förvirring bland er med sin undervisning, men dessa män var inte utsända av oss.

25Vi beslöt därför enhälligt att utse två officiella representanter och skicka dem till er tillsammans med våra älskade bröder Barnabas och Paulus,

26dessa båda som har riskerat sina liv för vår Herre Jesus Kristus skull.

27Våra representanter, Judas och Silas, kommer att berätta mer om vad vi har beslutat i den här frågan.

28-29Guds heliga Ande och vi har beslutat att inte kräva något annat av er än att ni låter bli att äta sådant som offrats till avgudar, att ni inte äter kött från kvävda djur eller något annat som har blodet kvar i sig, och att ni avhåller er från sexuell lössläppthet. Om ni noga följer detta handlar ni rätt. Vi önskar er allt gott!"

30De fyra männen reste genast till Antiochia, där man kallade samman alla de troende till ett stort möte och överlämnade brevet.

31Och när församlingens ledare läst brevet, blev alla mycket glada över detta uppmuntrande besked.

32Judas och Silas, som också själva hade fått förmågan av Gud att framföra budskap från honom, talade sedan länge till församlingen och uppmuntrade och styrkte dem i deras tro.

33När de varit där en tid, reste Judas och Silas tillbaka till dem som hade sänt dem, och församlingen i Antiochia önskade dem frid från Gud.En del handskrifter har med en extra vers: 34Men Silas beslöt att stanna kvar.

35Men Paulus och Barnabas stannade kvar i Antiochia, där de tillsammans med många andra undervisade och spred budskapet om Herren Jesus.

Paulus och Barnabas skiljs åt

36Efter ett tag sa Paulus till Barnabas: "Tycker inte du som jag att vi borde åka tillbaka till alla de städer där vi har spridit budskapet om Herren Jesus, för att se hur det går med de troende."

37Barnabas höll med honom och föreslog att de skulle ta med sig Johannes Markus.

38Men Paulus var absolut emot detta, eftersom Johannes Markus hade övergett dem i Pamfylien och inte varit med dem i deras arbete.

39De blev faktiskt sådana ovänner över detta att de skildes åt. Barnabas tog sedan med sig Johannes Markus och seglade till Cypern.

40Paulus däremot valde Silas som medhjälpare, och sedan de troende hade överlämnat dem åt Herren Jesus och hans beskydd,

41reste de genom Syrien och Kilikien för att uppmuntra församlingarna där.