1När de närmade sig Jerusalem och kom till byarna Betfage och Betania, som låg vid Olivberget, skickade Jesus iväg två av sina efterföljare
2och sa: "Gå in i byn därframme. Där inne kommer ni genast att hitta en ungåsna stå bunden, en som ingen har ridit på ännu. Ta den och kom hit med den.
3Och om någon frågar vad ni håller på med så säg bara: 'Herren behöver den, men han kommer snart att lämna den tillbaka.' "
4De två efterföljarna gav sig då iväg och hittade en ungåsna som stod bunden vid en port på bygatan. Och medan de höll på att lösgöra den,
5sa några som stod där: "Vad håller ni på med? Tänker ni ta åsnan?"
6Men efterföljarna svarade som Jesus hade sagt, och då lät man dem ta den.
7De ledde sedan åsnan till Jesus, och hans efterföljare la sina mantlar på den och Jesus satte sig på den och red iväg mot staden.
8Många människor bredde ut sina mantlar som en matta framför honom, och andra strödde ut gröna kvistar från träden runt omkring.
17Sedan undervisade han dem och sa: "Har inte Gud sagt i Skriften
18När översteprästerna och laglärarnaLaglärarna var experter på lagen, ett annat namn för hela den judiska Skriften, dvs Bibelns första del, den som kallas Gamla testamentet. fick höra vad han gjort, började de göra upp planer på hur de skulle bli av med honom. Men de var rädda för honom, eftersom alla människor var så imponerade av hans undervisning.
19På kvällen lämnade sedan Jesus och hans efterföljare staden.
Jesus förklarar att hans efterföljare kan be om vad som helst20När de nästa morgon gick förbi fikonträdet igen, såg Jesus efterföljare att det hade vissnat ända från roten.
21Då kom Petrus plötsligt ihåg vad Jesus hade sagt till trädet dagen innan och han utbrast: "Mästare, har du sett? Fikonträdet som du förbannade har vissnat!"
22Då sa Jesus till sina efterföljare: "Ni måste lita på Gud helt och fullt.
23Jag försäkrar er, att om ni verkligen tror av hela ert hjärta och inte tvivlar, så kan ni säga till det här berget: 'Upp med dig och kasta dig i havet', och det kommer att bli så.
24Ja, jag försäkrar er, att om ni bara tror, så kan ni be om vad som helst, och ni ska få det!
25Men när ni ber till Gud ska ni först förlåta dem ni är arga på. Då ska också er Far i himlen förlåta er era synder.En del handskrifter har med en extra vers: 26Men om ni vägrar att förlåta dem, kommer han inte att förlåta er era synder. Jämför Matteus berättelse om Jesus 6:15."
De judiska ledarna ifrågasätter Jesus uppdrag27Så kom de tillbaka till Jerusalem, och medan Jesus gick omkring på tempelplatsen kom översteprästerna och laglärarnaLaglärarna var experter på lagen, ett annat namn för hela den judiska Skriften, dvs Bibelns första del, den som kallas Gamla testamentet. och folkets ledare fram till honom.
28De krävde att få veta vad han hade för rätt att göra allt det han gjorde, och vem som hade gett honom det uppdraget.
29"Det ska jag strax säga er", sa Jesus, "om ni bara svarar på en annan fråga först.
30När Johannes döparen döpte, var det på Guds befallning eller inte? Svara mig på det!"
31De började genast diskutera med varandra och sa: "Om vi säger att det var på Guds befallning, så kommer han att fråga varför vi inte trodde på honom.
32Men kan vi påstå att Gud inte hade sänt honom?" Nej, det vågade de inte, för då skulle folket ställa till besvär. Alla var ju övertygade om att Johannes hade varit en profet som framförde Guds budskap.
33Därför svarade de till slut: "Vi vet inte."
Då sa Jesus till dem: "I så fall säger inte jag heller vem som har gett mig i uppdrag att göra det jag gör."
Who We AreWhat We EelieveWhat We Do
2025 by iamachristian.org,Inc All rights reserved.