1En visa, Korah barnas, om ungdomen, till att föresjunga.
2Gud är vår tillflykt och starkhet; en hjelp uti de stora bedröfvelser, som oss uppåkomne äro.
3Derföre frukte vi oss intet, om än verlden förginges, och bergen midt i hafvet sönko;
4Om än hafvet rasade och svallade, så att för dess bullers skull bergen omkullföllo. Sela.
5Likväl skall Guds stad lustig blifva med sina brunnar, der dens Högstas helga boningar äro.
6Gud är när dem derinne; derföre skall han väl blifva. Gud hjelper honom bittida.
7Hedningarna måste förtvifla, och Konungariken falla; jorden måste förgås, då han sig höra låter.
8Herren Zebaoth är med oss. Jacobs Gud är vårt beskydd. Sela.
9Kommer, och ser Herrans verk, den på jordene sådana förstöring gör.
10Den örlig stillar i hela verldene, sönderbryter bågan, sönderbråkar spetsen, och uppbränner vagnarna med eld.
11Varer stilla, och besinner att jag är Gud. Jag skall vinna pris ibland Hedningarna; jag skall vinna pris på jordene. Herren Zebaoth är med oss. Jacobs Gud är vårt beskydd. Sela.
Who We AreWhat We EelieveWhat We Do
2025 by iamachristian.org,Inc All rights reserved.
