Psaltaren 45 - Karl XII 1873（SK73）

1En brudvisa och undervisning, Korah barnas, om rosena, till att föresjunga.

2Mitt hjerta diktar en skön viso, jag vill sjunga om en Konung; min tunga är en god skrifvares penne.

3Du äst den dägeligaste ibland menniskors barn. Täckelige äro dine läppar; derföre välsignar dig Gud evinnerliga.

4Bind ditt svärd vid din sido, du hjelte; och pryd dig härliga.

5Lyckosamliga gånge dig i dinom skrud; drag fram för sanningenes skull, och till att behålla de elända vid rätt; så skall din högra hand bevisa under.

6Skarp äro din skott; så att folken för dig skola nederfalla, midt ibland Konungens fiendar.

7Gud, din stol blifver alltid och i evighet; dins rikes spira är en rättvis spira.

8Du älskar rättfärdigheten, och hatar ogudaktigt väsende; derföre hafver Gud, din Gud, smort dig med glädjenes oljo, mer än dina medbröder.

9Dina kläder äro klart myrrham, aloe och kezia; när du i dine sköna härlighet utu de elphenbenspalats utgår.

10Uti dinom skrud gå Konungadöttrar. Bruden står på dine högra hand, uti klart kosteligit guld.

11Hör dotter, se uppå, och böj dina öron; förgät ditt folk, och dins faders hus;

12Så skall Konungen få lust till dina dägelighet; ty han är din Herre, och du skall tillbedja honom.

13Dottren Tyrus skall vara der med skänker; de rike i folkena skola bedja inför dig.

14Konungens dotter är ganska härlig invärtes; hon är klädd i gyldene stycke.

15Man förer henne uti stickad kläder in till Konungen; och hennes leksystrar, jungfrurna, som efter henne gå, förer man till dig.

16Man förer dem med glädje och gamman, och de gå in i Konungens palats.

17Uti dina fäders stad skall du söner få; dem skall du sätta till Förstar i hela verldene. Jag skall tänka uppå ditt Namn, barn efter barn; derföre skola folken tacka dig alltid och i evighet.