Lukas Evangelium 15 - Swedish Reformation Bible（SRB16）

Liknelsen om det förlorade fåret

1 sig, än över nittionio rättfärdiga som ingen omvändelse behöver.

Liknelsen om det förlorade myntet

8Eller vem är den kvinna, som har tio silvermynt och tappar bort ett av dem, som inte tänder ett ljus och sopar huset och söker noga tills hon hittar det?

9Och när hon har funnit det, kallar hon samman sina vänner och grannkvinnor och säger: Gläd er med mig, för jag har funnit silvermyntet som jag hade förlorat.

10Jag säger er: På samma sätt blir det glädje bland Guds änglar över en enda syndare som omvänder sig.

Liknelsen om den förlorade sonen

11Och han sa: En man hade två söner.

12Och den yngre av dem sa till sin far: Far, ge mig den del av förmögenheten som ska bli min. Och han delade ägodelarna mellan dem.

13Och inte många dagar därefter samlade den yngre sonen ihop allt sitt och reste långt bort till ett främmande land. Och där slösade han bort det han ägde i ett utsvävande liv.

14När han hade gjort slut på allt, kom det en svår hungersnöd över det landet, och han började lida nöd.

15Då gick han bort och tog tjänst hos en som bodde i det landet, och han skickade ut honom på sina marker för att vakta svin.

16Och han längtade efter att få fylla sin buk med de fröskidor som svinen åt, men ingen gav honom något.

17Då kom han till besinning och sa: Hur många daglönare hos min fader har inte mat i överflöd, och jag håller på att dö av svält.

18Jag ska stå upp och gå till min far och säga till honom: Far, jag har syndat mot himlen och inför dig,

19och jag är inte mer värd att kallas din son. Låt mig få bli som en av dina daglönare.

20 Ta fram den bästa dräkten och klä honom i den, och sätt en ring på hans hand och skor på hans fötter.

23Och hämta hit den gödda kalven och slakta den och låt oss äta och vara glada,

24för denne min son var död men har fått liv igen, han var förlorad men är återfunnen. Och de började glädja sig.

25Men hans äldre son var ute på marken. När han nu kom och närmade sig gården, hörde han musik och dans.

26Då kallade han till sig en av tjänarna och frågade honom vad det var.

27Då sa han till honom: Din bror har kommit och din far har låtit slakta den gödda kalven, därför att han har fått tillbaka honom välbehållen.

28Då blev han arg och ville inte gå in. Därför kom hans far ut och försökte övertala honom.

29Men han svarade och sa till sin far: Se, i alla dessa år har jag tjänat dig och har aldrig överträtt något av dina bud, och ändå har du aldrig gett mig en killing, så att jag kunde glädja mig med mina vänner.

30Men så snart denne din son kom, som har slösat bort dina ägodelar med horor, då har du slaktat den gödda kalven för honom.

31Då sa han till honom: Son, du är alltid hos mig, och allt mitt är ditt.

32Men nu måste vi glädjas och fröjdas, för denne din bror var död men har fått liv igen, och han var förlorad men är återfunnen.